Vi gjorde systemet som finansierar ditt bostadsköp

När jag såg Adam McKays förträffliga film The Big Short från 2015 var min första tanke: ”Äntligen en film som förklarar för mina föräldrar för vilket ändamål vi gör systemen för bankerna!”. I filmen berättar skådespelerskan Margot Robbie i skumbadet hur obligationslån med säkerhet paketerades om till de derivat som var upptakten till finanskrisen som startade 2007 i USA. Scenens upplägg ironiserade över att få normalt skulle orka lyssna till en redogörelse där det vimlar av termer från finansvärlden. Produktens struktur var så komplex att de underliggande riskerna på bostadsmarknaden doldes och koncentrerades.

I Finland har läget varit bättre, men huvudmekanismen bakom det hela är densamma. Processen beskrivs exempelvis i Helsingin Sanomats utmärkta artikel i mars 2019. Pengarna till våra bostadslån kommer huvudsakligen från utländska investerare, inte från inlåning. Investerarna får bostadskrediterna som säkerhet för de pengar som de lånar. Räntan på de pengar som investerarna ger beror på säkerheternas kvalitet. Ju bättre säkerheter, desto lägre ränta. I Finland har bostadssäkerheterna som bekant hållit god nivå, men den senaste tiden har i synnerhet avfolkningsregionerna varit förenade med ökad risk. Det framhäver också i Finland transparensen gentemot investerarna och kreditvärderingsinstituten, så att säkerheterna verkligen motsvarar deras kriterier. Nästan hundra rapporter för olika aktörer skapas i bästa fall automatiskt, i värsta fall genom tiotals personers upprepade klick i Excel.

I själva verket är jag inte säker på om det i artikeln med ”säkerhet” avses den kredit som används som säkerhet för obligationer, eller säkerheten för själva krediten. För säkerställda obligationer duger endast en kredit med bostadssäkerhet som säkerhet. Naturligtvis kontrolleras många uppgifter om krediten närmast avseende kreditens egenskaper, kreditens säkerheter och gäldenären.

Det viktiga skulle i vilket fall som helst vara att försäkra sig om att man i artikeln inte blandar ihop obligationens säkerhet (dvs. lånet med bostaden som säkerhet) och lånets säkerhet, som oftast (men inte alltid) är det säkerhetsobjekt som är avsett att användas som bostad.

Den transparens som krävs och rapporteringens kvalitet är en orsak varför processen förutsätter ett separat system. Den andra orsaken är den dagliga optimeringen: säkerheterna är till sin karaktär rörliga varor. Bostäder säljs och köps dagligen och lån amorteras. Insolvens och kreditförluster hör till långivarens vardag. Hanteringen av hundratusentals säkerheter kräver en säkerhetsbuffert i banken, så att säkerheterna garanterat räcker till. Ju bättre man lyckas optimera och minska den extra säkerhetsbufferten, desto mer kan banken skaffa extern finansiering.

Vårt system Evitec Covered Bonds är ett ERP-system, dvs. ett affärssystem för hypoteksbanker. Enligt vår uppskattning hanterar det system som vi skapat över 40 % av de finländska bostadslånen vid optimeringen av säkerheter för säkerställda obligationslån. Systemet används bl.a. av OP, nyligen börsnoterade Oma Säästöpankki och den enda banken i Finland med fokus på bostadsfinansiering Finlands Hypoteksförening. Systemets och servicens funktionssäkerhet har därigenom stor samhällelig betydelse, liksom Profit Softwares programvara även i större utsträckning. Vi har en bred expertis inom IT-system för hypoteksbanker som uppfyller lagstadgade krav.

Perttu Heinonen, SVP Consulting Financial Services, Evitec