P27 Nordic Payments fortsätter förnya den svenska betalinfrastrukturen

Hållbar finansiering är ett ämne vars betydelse har ökat i takt med klimatförändringens framfart. Definitionen för hållbar finansiering inbegriper ändå mer än enbart miljöaspekt, man beaktar även socialt ansvar och bolagsstyrning, det vill säga de så kallade ESG –faktorerna (förkortning av Environmental, Social och Governance) och hur dessa tas i beaktande i finansieringsbeslut.

Alla som placerar har en möjlighet att via sina val påverka utformningen av vår framtid. Likaväl institutionella placerare som en enskild fondsparare. Men för att kunna fatta ansvarsfulla beslut behöver placerarna tillförlitlig information om placeringsobjektens hållbarhet. För att objekten skall vara sinsemellan jämförbara, behövs enhetliga mätare och praxis. Inom EU har man tacklat detta med två förordningar. Förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR, Sustainable Finance Disclosure Regulation) har som målsättning att öka transparensen gällande placeringsobjekts hållbarhet. Taxonomiförordningen (TR, Taxonomy Regulation) i sin tur definierar hurudan verksamhet kan kallas hållbar med beaktande av sex miljömål.

Båda förordningarna är egentligen redan gällande, men de förpliktelser som fastställs i förordningarna tas i bruk stegvis. För harmoniserad tolkning och tillämpning av paragrafer i båda förordningarna, har Europeiska kommissionen bett europeiska tillsynsmyndigheten (ESA, European Supervisory Authorities) att definiera tekniska tillsynsstandarder (RTS, Regulatory Technical Standards). RTS:n är inte ännu till alla delar färdiga eller slutgiltigt godkända, men antagandet för stunden är, att de kommer i bruk under detta och nästa års tid.

Finansbranschen står inför en ny utmaning

Trots att detaljerna är ännu delvis oklara, har tillsynsmyndigheterna nu uppmanat finansmarknadens aktörer att starta förberedelserna för att börja tillämpa förordningarna. Och bra så, för arbetsfältet är synnerligen stort. Visserligen är situationen något otacksam för aktörerna, då den oklara situationen medför att man är tvungen att sikta på ett rörligt mål. Men oberoende, står alla aktörer, så som fondbolagen, bankerna och livförsäkringsbolagen, inför ett omfattande arbete.

Men vad gör det här så utmanande?

I ett nötskal är det frågan om en stor mängd information att samla in och analysera i en lång förmedlingskedja med flera aktörer.

Ur en teknisk synvinkel är det huvudsakligen en fråga om smidig förmedling och effektiv bearbetning av information:

• • Hur aktören som tillställer placeringstjänsten samlar in och analyserar hållbarhetsrelaterade uppgifter om placeringsobjekten och redigerar informationen till tillämpligt format med hänsyn till nästa stegs behov.
  • Hur informationen därefter förmedlas till finansiella rådgivare, som rapporter, nyckelinformationsblad och i form av färgkod som i enlighet med SFDR indikerar placeringsobjektets hållbarhet.
  • Och hur finansiella rådgivare förmedlar informationen till slutkunden, vid olika tidpunkter och i olika betjäningskanaler, så som nätsidor, portaler och ibland kanske också som utskrifter.

Vi bygger upp en lång och mångfacetterad kedja, som väl går att verkställa med stöd av moderna system och gränssnitt för informationsförmedling. Finansbranschen står inför en ny situation, tillsammans bygger vi förutsättningar för en hållbar finansiering.

När ett försäkringsbolag skall byta system, ligger fokuset ofta i första hand på hur det nya systemet stöder dagens och framtida behov. Men få försäkringsbolag börjar från noll. Speciellt hos ett livförsäkringsbolag kan de äldsta avtalen vara över 50 år gamla. Således, när kommer man vid någon tidpunkt under förnyelseprojektet att stå inför en migration av sk. ”run-off” bestånd. Äldre systems något ”okontrollerade flexibilitet”, var en behändig funktionalitet i tiderna. Man kunde modifiera ett enskilt avtals uppgifter på många sätt. All information hade inte heller nödvändigtvis en klart angiven plats eller ett givet format. Under årens lopp, kan användarna ha skrivit in samma information på olika platser och till exempel datum i olika format. Gamla kontrakt har inte heller alltid all information som den nya strukturen kräver och då måste informationen i avtalen berikas. Även filformaten har ändrat under åren. Det finns säkert många fler exempel. Och nu, 15–20 år senare, när denna omtumlade data ska passas in i det nya systemets strukturer, står man inför ett omfattande städarbete. Omfattningen av ett konverteringsprojekt överraskar ofta, men lyckligtvis finns det verktyg som hjälper.

Samarbetets styrka

Vid datamigration står samarbetet mellan försäkringsbolaget och systemleverantören i nyckelroll. Försäkringsbolaget kan sina gamla produkter och känner till utmaningarna i datastrukturerna. Systemleverantören å sin sida kan in och ut det nya systemets logik och struktur. När man därtill skapar en mekanism för att kontrollera datas kvalitet och kompabilitet, blir en krävande migration lättare.

 Migrationens tre faser

Datamigration kan indelas i tre faser. I den första fasen planeras migrationen och man strävar till att lära känna i detalj de försäkringsbestånd som ska migreras. Första försök görs med mindre testdata och regler för styrning av datafragment skapas. Försäkringsbolaget överväger ofta samtidigt ifall vissa produktportföljer kan kombineras för att förenkla den framtida hanteringen. I nästa steg kommer vårt konverteringsverktyg att stå i centrum. Den används för att kontrollera att data som ska migreras är konsekvent och kompatibelt med det nya systemets struktur. Sällan, om någonsin, är äldre data redo på en gång. Konverteringsverktyget ger feedback om avvikelser och inkonsekvenser, till exempel datafält som inte kan matchas i den nya strukturen, saknade datafält eller data i ett olämpligt format. Nu börjar själva datastädningen. Samma data kan köras genom konverteringsverktyget flera gånger om tills det är OK. Till slut gör man ännu livscykeltestning för att säkerställa att allt stämmer överens även i framtiden. För att arbetet ska fortskrida möjligast smidigt, är konverteringsverktyget tillgängligt även för försäkringsbolaget. De egentliga experterna för bestånden och som utför städarbetet, kan självständigt testa ändringarna. Allt som allt en tidskrävande fas, men arbetet belönas i den sista fasen. Den egentliga migrationen är ofta den snabbaste fasen. När data är städat och dess kompatibilitet har verifierats, är migrationen ett enkelt tekniskt utförande, där de konverterade bestånden flyter in i det nya systemet. Som en sista kontroll, avstäms utkomsten med ursprungsdata.

 Lång erfarenhet av migrationer

Utöver konverteringsverktyget, underlättar Evitec Life detaljerade beskrivning av datastrukturen migrationsarbetet betydligt. Det är enkelt för kunden att få en uppfattning om vilken information som behövs och i vilket format. Vi på Evitec har genomfört systemmigrationer i flera decennier, vi konverterat närmare hundra försäkringsbestånd och hundratusentals avtal. Så vi har hunnit samlat en hel del erfarenhet och vår migrationsprocess och -verktyg har satts på prov i många krävande projekt.

Pensionerna verkar vara en het potatis i EU.  Insurance Europe publicerade förra hösten i samband med European Retirement Week en pensionsundersökning där man utredde i hur stor utsträckning invånarna i EU länderna individuellt förbereder sig för pensionsårens inkomst.

I jämförelsen mellan de 16 länder som svarade på enkäten kom det fram att bara 40 % av finländarna sparar för pension. Då medeltalet var 62 %, landade Finland ganska långt från medeltalet. Visserligen har det finska arbetspensionssystemet klassats i flera undersökningar som ett av världens bästa, men är den baspensionen tillräcklig för framtidens pensionärer? En fråga, vilken vem som helst tidvis borde fundera över. 

Samma fråga har man begrundat inom EU i större skala. I EU har man för stunden flera projekt där målsättningen är att uppmuntra medborgare till frivilligt pensionssparande. Med PEPP (Pan-European Personal Pension) produkten vill man sänka tröskeln för pensionssparande, därtill har EIOPA (European Insurance and Occupational Pension Association) kommenterat i slutet av förra året Europeiska Kommissionens förslag hur man skulle öka EU-medborgarnas kunskap om framtida pensionen.  Det framlagda Pension Tracking Systemet (PTS) skulle sammanslå personens hela pensionssparande, både lagstadgade och den frivilliga tilläggspensionen.

Detta skulle ge en realistisk och aktuell syn till inkomstnivån under pensionstiden. Sju EU länder har redan en motsvarighet, däribland Sverige och Danmark. Det finska Pensionsutdraget är en bra början, men iom. att den sammanställer enbart den lagstadgade pensionen, borde den utvidgas med information om frivilligt sparande. Och fastän flera lagändringar gällande pensionssparande i praktiken har förintat nyförsäljningen av pensionsförsäkringar, har finländarna sedan gammalt ett gott antal ikraftvarande avtal.

För många sparare skulle det vara välkommet att kunna följa upp helheten.  I PTS betonar man klarhet och att den framställda informationen komprimeras till det mest väsentliga. Inget märkvärdigt, bara basuppgifter som hittas i pensionsförsäkringarnas skötselsystem. Informationen är också enkel att överföra från ett modernt skötselsystem. Evitec Life är redan i dag utbyggt med många digitala gränssnitt till olika externa parters system, så en till är en enkel sak att fixa.

Men vem i Finland tar ledningen för att utveckla PTS? Arbetspensionsanstalterna och PSC (Pensionsskyddscentralen) upprätthåller det nuvarande Pensionsutdraget men frivilliga pensionsförsäkringar säljs av livförsäkringsbolagen. I Sverige har den offentliga och privata sektorn slagit sig samman för att utveckla Minpension, kunde man i Finland hitta en motsvarande vilja att främja en gemensam angelägenhet?

Heta diskussionsämnen i samband med en systemförnyelse är bland annat digitalisering, automatisering, konversion och migration. Och inget fel med dessa, de är alla viktiga faktorer som säkerställer att det nya systemet fungerar på önskat sätt och frambringar den tilltänkta nyttan. Men innebär en systemförnyelse också något annat ett nytt användargränssnitt?

”Vi har alltid gjort så här”

Vi har garanterat alla någon gång stött på uttrycket ”vi har alltid gjort så här”. Samma stöter man ofta på även vid en systemförnyelse. När automationsgraden ökar, minskar de rutinmässiga manuella arbetsmomenten. Också det nya systemets funktionslogik kan avvika från tidigare systemets. Dessa föranleder i allmänhet även ändringar i arbetsprocesserna. Därför bör en systemförnyelse ses som en mera övergripande förändringsprocess, inte enbart en uppdatering av teknologi. För användarna innebär detta både ett nytt användargränssnitt och nya arbetssätt och rutiner.

En teknisk och mental transformation

Projektteamets medlemmar har redan under projektets gång en möjlighet att gradvis bli bekant med det nya systemet. Delleveransernas demon och speciellt testningsfasen är ypperliga tidpunkter att diskutera systemets funktionaliteter och lyssna på systemleverantörens synpunkter för nya lösningar. Det här är också naturliga tidpunkter att begrunda nuvarande arbetsprocesser och vid behov utforma nya.

Även tilliten till det nya systemet och rationaliteten till de nya arbetsprocesserna byggs upp samtidigt. Projektteamets medlemmar hinner redan under projektets gång anamma förändringarna och gå igenom en mental transformation från det gamla bekanta till den nya eran.

När sedan tidpunkten för att ta det nya systemet i bruk närmar sig och organisationens övriga användare kopplas in, har inte de övriga användarna samma tidsfrist att bekanta sig med allt det nya. Deras första kontakt med det nya systemet och arbetsmetoderna är ofta piloteringsfasen, men då den är kännbart kortare än själva projektet, skall allt nytt tas in synnerligen snabbt. Då är projektteamets medlemmar i en viktig roll som ambassadörer för den nya eran. De kan stöda och motivera nya förfaringssätt och hjälpa till att snabbare lära sig det nya. Samma frågor dyker garantera upp bland de övriga användarna som projektteamets medlemmar själv hade, som vem är inte bättre att tackla frågorna, än de som redan gått igenom den fasen.

Flexibelt standardsystem

Om någon dellösning i systemet inte verkar att riktigt sitta i försäkringsbolagets förfaringssätt, är kundspecifika modifikationer en bra lösning. Evitec Life är ett standardsystem utvecklat för livförsäkringsbolag för hantering av pensions-, spar- och riskförsäkringar och ersättningar. Systemets parametriserade produktstruktur tillåter en flexibel produktkonfigurering. Därtill kan systemets funktionaliteter anpassas efter kundens behov. Således är varje systemleverans kundspecifik, fastän grunden är den samma. Vi fungerar i partnerskap med kunden och systemförnyelseprojekten planeras, verkställs och testas i nära samarbete. Då kan vi erbjuda en systemlösning som beaktar kundernas individuella produkter, behov och förfaringssätt.

Vill du höra mera? Kontakta sales@evitec.com

Den digitala transformationen har redan länge varit ett återkommande diskussionsämne inom försäkringsbranschen. Diskussionen tog nya varv då pandemin ökade behovet av kundbetjäning på distans, något bolagen de senaste åren arbetat hårt med.

Men hur är läget med bolagens interna affärsprocesser? När kunden köper en personriskförsäkring på nätet, flödar informationen friktionsfritt in i avtalshanteringssystemet där avtalsdokumenten automatiskt förbereds för utskick och fakturering initieras. Eller har det bara uppstått en pdf -blankett som manuellt skall matas in?

Föråldrade kärnsystem hindrar utveckling

Hos många bolag stöter den interna verksamhetens prestanda på befintliga system som inte lever upp till nutida krav. Om de kan kopplas till en digital omgivning, är det ändå klart att kostnaderna överstiger den långsiktiga lönsamheten. Alternativet är att förnya kärnsystemen och övergå till en lösning som bär långt in i framtiden. Smidighet att sammankopplas med den övriga informationsarkitekturen och omvärlden är en grundpelare i digitalisering och ökad effektivitetsgrad.

Evitec Life är marknadsledare och uppskattat avtalshanteringssystem speciellt bland finska livförsäkringsbolag. Systemet utvecklades ursprungligen för administration av olika typer av pensions-, spar- och placeringsförsäkringar. En naturlig fortsättning på utvecklingen har varit att utvidga systemet med personriskförsäkringar och tillhörande administration av både avtal och ersättningar. Nu kan vi stolt erbjuda för livförsäkringsbolag ett heltäckande standardsystem som hanterar sparförsäkringsavtal, risklivförsäkringsavtal och ersättningar i ett.

Effektiv informationshantering stöder automatisering

Att hantera både avtal och ersättningar sida vid sida i ett modernt system ger flera kännbara kostnads- och effektiveringsfördelar. Systemarkitekturen förenklas och många affärsprocesser kan automatiseras. Ersättningsprocessen exempelvis framskrider snabbt och tryggt då avtalsuppgifter som behövs som underlag för beslutet, förmedlas automatiskt till ersättningssystemet. Om ersättningsbeslutet påverkar avtalet, ett skydd till exempel upphör, uppdateras avtalet och premiekalkyleringen automatiskt.

För att täcka hela affärsprocessen, från försäljning till olika administrativa skeden under avtalets livstid, krävs naturligtvis flera stödfunktioner i tillägg till kärnsystemet. Evitec Life är utgångsmässigt ett standardsystem med alla nödvändiga stödfunktioner, så som kundregister, premiekalkylering, fakturering med mera. Men ett bolag som till exempel redan har ett modernt och framtids säkrat kundregister, kan via gränssnitt sammankoppla kundregistret med Evitec Life till en sömfritt fungerande helhet. Ett stort utbud av digitala tjänster och en enkelt konfigurerbar produktstruktur gör Evitec Life till ett standardsystem som kan anpassas till att möta kundspecifika behov.

Ett modernt kärnsystem är grunden till en förnyelse som genomsyrar hela affärsprocessen och bär långt in i framtiden. Skulle det vara dags att modernisera systembasen och ta del av den moderna teknologins fördelar?

Vem kommer ännu ihåg tiden då det kunde ta flera dagar för en betalning att överföras mellan två parter? Inte ens mellan två i samma land verksamma banker var betalningsöverföringen som en rak motorväg, utan transaktionen påminde mera ett lokaltåg som stannar upp flera gånger under processen. I Finland blev det här historia för mer än 10 år sedan då euroländerna övergick till SEPA betalningar och ISO20022 standarden möjliggjorde snabbare betalningstransaktioner. Sedan dess har Profit Softwares Profit Life & Pension haft stöd för ISO20022 formatet. 

De nordiska länderna formar ett unikt marknadsområde där det dagligen utförs ett ansenligt antal betaltransaktioner. Men betaltrafiken inom och mellan länderna påminner fortsättningsvis det nyss nämnda lokaltåget. Trögheten beror på att man har flera och på föråldrad teknologi byggda betalningssystem. Därtill finns det inom Norden flera clearinghus som alla tillämpar olika standarder. Det är klart att upplägget inte är kostnadseffektivt, varken för tjänsteleverantörerna eller för användarna av tjänsten. 

P27 Nordic Payments Platform (P27) grundades för att lösa dessa utmaningar. Sex nordiska banker ligger bakom projektet: Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, OP, SEB och Swedbank. Målsättningen är att skapa en betalningsplattform som möjliggör gränsöverskridande realtidsbetalningar i flera valutor. Då ISO20022 blivit en global standard, är det självklart att projektet stöder sig på samma. 

I juli 2022 fick P27 godkännande från EU för fusion med svenska Bankgirot. Med det här, kan P27 starta det egentliga arbetet och första steget är att förnya batch betalningarna som utförs i svenska kronor. Faktumet, att alla svenska batch betalningar sköts av Bankgirot, beskriver väl projektets omfattning och betydelse.  

Evitec Life Payments är förberedd inför den nordiska betaltrafikens nya era  

Länsförsäkringar använder Evitec Life Payments för utbetalning av pensioner och försäkringsersättningar, vilket innebär att systemets tillförlitlighet är ytterst viktigt. Så här berättar Michael Hübinette, Systemspecialist på Länsförsäkringar, om projektet att övergå till ISO20022 formatet: 

”Länsförsäkringar Fondliv kom första gången i kontakt med ISO20022 formatet redan 2018 då filformatet för utlandsbetalningar skulle ersättas med nya standarden. Evitec Life Payments hade redan stöd för filformatet, det handlade därför om att göra anpassningar enligt vår affärsbanks specifikationer och säkerställa att vi fick med den information som krävdes för att utföra utbetalningarna till våra utlandsbosatta kunder.  

En fördel som förändringen förde med sig var att vi därefter kunde skicka betalningarna i EUR som SEPA utbetalningar, vilket innebär en lägre kostnad för mottagaren. Vi har använt ISO XML 20022 formatet för våra utlandsbetalningar sedan 2019. 

I år har motsvarande arbete inletts för inrikes betalningar, detta då direktintegrationen till bankgirot och nuvarande filformat kommer att stängas i framtiden Evitec Life Payments har redan grunderna i hur filen ska framställas även för inrikes betalningar, detta förbereddes i samband med att utlandsbetalningarna implementerades. För oss handlar det återigen om att analysera vad affärsbankens specifikationer anger, hur vi ska migrera informationen vi skickar i nuvarande filformat till ISO XML 20022 och säkerställa att vi får ut korrekt information i utbetalningsfilen.  

Det viktigaste när det kommer till pensionsutbetalningar är tryggheten för våra kunder, att korrekt belopp betalas ut i rätt tid.”

När jag såg Adam McKays förträffliga film The Big Short från 2015 var min första tanke: ”Äntligen en film som förklarar för mina föräldrar för vilket ändamål vi gör systemen för bankerna!”. I filmen berättar skådespelerskan Margot Robbie i skumbadet hur obligationslån med säkerhet paketerades om till de derivat som var upptakten till finanskrisen som startade 2007 i USA. Scenens upplägg ironiserade över att få normalt skulle orka lyssna till en redogörelse där det vimlar av termer från finansvärlden. Produktens struktur var så komplex att de underliggande riskerna på bostadsmarknaden doldes och koncentrerades.

I Finland har läget varit bättre, men huvudmekanismen bakom det hela är densamma. Processen beskrivs exempelvis i Helsingin Sanomats utmärkta artikel i mars 2019. Pengarna till våra bostadslån kommer huvudsakligen från utländska investerare, inte från inlåning. Investerarna får bostadskrediterna som säkerhet för de pengar som de lånar. Räntan på de pengar som investerarna ger beror på säkerheternas kvalitet. Ju bättre säkerheter, desto lägre ränta. I Finland har bostadssäkerheterna som bekant hållit god nivå, men den senaste tiden har i synnerhet avfolkningsregionerna varit förenade med ökad risk. Det framhäver också i Finland transparensen gentemot investerarna och kreditvärderingsinstituten, så att säkerheterna verkligen motsvarar deras kriterier. Nästan hundra rapporter för olika aktörer skapas i bästa fall automatiskt, i värsta fall genom tiotals personers upprepade klick i Excel.

I själva verket är jag inte säker på om det i artikeln med ”säkerhet” avses den kredit som används som säkerhet för obligationer, eller säkerheten för själva krediten. För säkerställda obligationer duger endast en kredit med bostadssäkerhet som säkerhet. Naturligtvis kontrolleras många uppgifter om krediten närmast avseende kreditens egenskaper, kreditens säkerheter och gäldenären.

Det viktiga skulle i vilket fall som helst vara att försäkra sig om att man i artikeln inte blandar ihop obligationens säkerhet (dvs. lånet med bostaden som säkerhet) och lånets säkerhet, som oftast (men inte alltid) är det säkerhetsobjekt som är avsett att användas som bostad.

Den transparens som krävs och rapporteringens kvalitet är en orsak varför processen förutsätter ett separat system. Den andra orsaken är den dagliga optimeringen: säkerheterna är till sin karaktär rörliga varor. Bostäder säljs och köps dagligen och lån amorteras. Insolvens och kreditförluster hör till långivarens vardag. Hanteringen av hundratusentals säkerheter kräver en säkerhetsbuffert i banken, så att säkerheterna garanterat räcker till. Ju bättre man lyckas optimera och minska den extra säkerhetsbufferten, desto mer kan banken skaffa extern finansiering.

Vårt system Evitec Covered Bonds är ett ERP-system, dvs. ett affärssystem för hypoteksbanker. Enligt vår uppskattning hanterar det system som vi skapat över 40 % av de finländska bostadslånen vid optimeringen av säkerheter för säkerställda obligationslån. Systemet används bl.a. av OP, nyligen börsnoterade Oma Säästöpankki och den enda banken i Finland med fokus på bostadsfinansiering Finlands Hypoteksförening. Systemets och servicens funktionssäkerhet har därigenom stor samhällelig betydelse, liksom Profit Softwares programvara även i större utsträckning. Vi har en bred expertis inom IT-system för hypoteksbanker som uppfyller lagstadgade krav.

Perttu Heinonen, SVP Consulting Financial Services, Evitec